Dags för tågresa igen! Upp i ottan, äta hotellfrukost, checka ut och sedan iväg ner till stationen för avresa norrut. Några av mina medresenärer från i söndags som hoppat av i Mora och Orsa anslöt igen. En trevlig sak med Inlandsbanan är att man småpratar lite med medresenärerna och man lär känna vilka som också åker med.
Resan började kl.7.56 och med lite försening var vi framme strax efter kl. 20. Resan innehöll flera stopp för mat och sevärdheter. Det intressanta är just det där med sevärdheter, för jag trodde att det var vi på tåget som som skulle se på sevärdheter. Det fick vi i och för sig, men det visade sig även att vi var sevärdheten. När vi tuffade på, så rusade folk fram till banan för att fota oss och vinka till oss. Stundvis kände jag mig som en apa i bur som skjutsades runt för att visas upp. Men den känslan gick över snabbt, för i det stora hela är hela upplägget på resan väldigt trevlig.
I Sorsele stannade vi till och vi hann titta in på järnvägsmuseet som låg i stationsbyggnaden. Jag har alltid fascinerats av historia och levnadsöden, och eftersom vi har ångermanländska rallare längre bak i släkten så är det extra intressant att få ta del av deras historia.
Vid Piteälven finns en av de två kombinerade broarna längs inlandsbanan. Den andra finns i Sveg. Att de är kombinerade innebär att de används för både bilar och tåg. Vägen och tågrälsen går alltså samman över bron. När tåget kommer fälls bommarna ner och bilarna får vänta på sin tur.
Piteälven är en av våra nationalälvar och en av de fyra stora orörda älvar. Den har alltså inte torrlagts och dämts upp för att bygga kraftverk i den.
Och så var det naturligtvis självklart att vi skulle stanna vid polcirkeln innan jag närmade mig mitt slutmål för dagens resa.
Inlandsbanan fortsatte ytterligare norrut, efter att jag klev av i Jokkmokk. Jag kommer inte att åka sista biten, utan nöjer mig med detta. Istället kommer jag att bo hos min bror med familj i 4 nätter och vi kommer att göra dagsutflykter som gör att jag kommer att se och uppleva långt mycket mer än om jag
suttit kvar på tåget de sista 10 milen och det började bra redan första kvällen. Hela familjen Silfver, inklusive den finska lapphunden Lakki och favoritfastern från Småland, stuvande in sig i den 4-hjuliga Subarun och tog en tur till Routtevárre för att få en trevlig kvällsutsikt. Jag tror att ni alla vet hur tunnbrödspaketen Sarek ser ut? DEN utsikten fick vi, fast i verkligheten. På bilden har ni Sarek precis under solen.